Ny fas i mitt liv. Mormorsrutefasen. Det började med att jag skulle planera mitt semesterhandarbete (om en månad!) och köpte hem lite garn i syfte att spara detta för just detta tillfälle. Men så måste jag prova lite. Och lite till. Jag vet inte om denna pläd blir klar innan jag kommer iväg på min resa, men så får det bli i så fall. För nu kan jag inte sluta. Man kan nog kalla det för en besatthet. Jag virkar samtidigt som jag lagar mat och har virkningen med mig i badrummet och arrangerar rutor samtidigt som jag borstar tänderna. Typ. Jag hade först tänkt mig en "ripple blanket". Men det får anstå, det är ju helt enkelt inte särskilt praktiskt att släpa runt på en halv filt i högsommaren. Små enstaka rutor är MYCKET lättare, det fattar man om man tänker lite. Och det här blir ganska fint också ju.
Jag har alltså tänkt att det här ska bli en ganska stor pläd som ska fungera som pick-nick filt. Rutorna mäter 20x20 cm. De består av vardera fem färger á två varv. De två yttersta är limegröna och skall hålla ihop kompositionen. Det skall inte finnas två likadana rutor. (Behöver redan komplettera med fler färger ser jag, den skall bli riktigt färgglad och jag saknar gult och rött tex). Jag har valt ett blandgarn av bomull/acryl emot mina vanliga principer. Gillar inte acryl men ren bomull hade gett en tyngre pläd och denna kvalité blir lite billigare åtminstone. Man ska inte behöva vara rädd att spilla saft på den..
64 rutor ger en pläd som mäter 160x160 cm, runt det tänker jag virka en avslutande bård så småningom. Så himla snabbt går det inte trots allt, nu har jag virkat mig igenom ett helt kronprinsess-bröllop, och jag är inne på åttonde rutan. Hur ska det nu gå med min tröja som jag vill ha, men inte är så kul att sticka? Jag har bakstycket klart och lagt upp för ärmarna. Får väl sätta upp ngn typ av regel för mig själv, ungefär "en ruta, sen en halvtimme tröjstickning!!".
Till sist ett litet tips angående mormorsrutan: jag tycker personligen att det blir snyggare med en "tätare" ruta, därför gör jag bara en luftmaska i hörnen, i övrigt bara stolpar. Det är först sen jag börjat tillämpa detta som jag blivit nöjd med mina rutor, och så brukar det aldrig stå i beskrivningar.
3 kommentarer:
Hm, tjusigt! Lätt att bli fast i dom där rutorna. Jag tillverkar lite mindre rutor i bomullsgarn på jobbet, typiskt-bra-att-göra mellan kunderna. Och skiiiiitroligt, faktiskt. Det går liksom inte att sluta...bara en till...äh, bara enda till då i dom här färgerna...
Ja, det är lätt att bli lite maniskt när något är så roligt!
Och så lätt att ta med sig överallt!
Aha tack för tipset, det ska jag prova.
Kan ju bara virka mormorsrutor och håller på med ett litet projekt nu.
Skicka en kommentar