söndag 19 september 2010

I took it to a higher level!

Ni tittar på fem timmars hårt arbete! Det kan man inte tro kanske, men yes sir, så är det!
Större delen av dagen har jag tillbringat på kurs i tvåändsstickat. Herre milde vad långsamt det går att sticka i ny teknik som man aldrig provat! Helt plötsligt förstår man hur barn känner sig, då de ska lära sig. Fast de fattar väl snabbare än en annan!
Men visst är det roligt och visst kan det bli fint. Detta är ett prov som alla skulle sticka, för att sedan ha som stöd för minnet och för att lära sig de olika mönstren. Jag gjorde fel ganska så raskt, den första "korven" längst ner består av två aviga varv, det ska egentligen vara ett rätt varv emellan. Jag läste inte instruktionslappen så noga...
Kursledare är Kerstin Jönsson, hon har skrivit boken "Tvåändsstickning - mina mönster och idéer" så jag kan inte klaga på bristfällig ledning i alla fall. Nästa söndag är avslutande kursdag, det gäller väl att pröva på lite hemma i veckan, så man hinner göra sina misstag och kan få hjälp med de kritiska momenten. Ett par vantar, hel- eller halv, ska det bli innan jag ger mig har jag tänkt.

Så här kan det se ut, lite färdiga alster som Kerstin hade med sig.


På tal om barn.... vi pysslade i lördags. Klassiskt pyssel med fritt skapande á la toarullar och flirtkulor. Det här är Erik och Mimmi.


2 kommentarer:

MiA sa...

Sååå vackra vantar!

Tvärslå sa...

Det blir jättefint och visst är det kul, men sån tid det tar och ha testet som stöd för minnet - in my a.. säjer jag bara, va man minns hur man gjorde utan hundra tester... ;)